Tittar på "Boston Teaparty" med Filip och Fredrik och vi skrattade så vi höll på att dö när Filip kunde identifiera sina gamla klasskompisar genom att titta på deras snoppar som de stack ut genom ett hål i en vägg - live. Herregud. Dessutom tyckte jag det var ganska kul när de gick på dagis en dag och Filips mamma kom och hämtade honom. Fredrik avslöjade att hans mamma valde kläder till honom fram tills han gick i nian. Jag skrattade. Tills Marcus säger: "ja men vaddå, det gjorde min mamma också. Typ nian." Då skrattade jag inte längre. Jag tjöt hysteriskt och fick täcka ansiktet med händerna för att inte tänderna skulle trilla ut.
Marcus mamma är världens snällaste. Fast det misstänkte jag nog ändå, redan innan.

(Sedan sa han i och för sig att det inte var varje dag och att han oftast inte tog på sig det hon valt utan bytte, men det hör inte hit, det var roligt ändå.)

Ikväll har han lagat mat till mig. Min superkock. Dessutom har han diskat - både innan och efter maten! Hur skulle jag klara mig utan honom?