Skatteverket gör sitt bästa för att blåsa mig på så mycket pengar som möjligt, vilket innebär att jag fick ungefär en fjärdedel tillbaka av det som var sagt från början. Så jag tröstade mig med lite shopping innan det var dags att jobba. Kul att veta att det är såhär det svenska systemet fungerar. Jag som alltid trott att det skulle löna sig att vara ärlig. Det har väl mer eller mindre visat sig nu att det är helt fel taktik. Vilket å andra sidan inte kommer få mig att ändra mig eftersom det tydligen är helt ok när staten blåser en, men försöker man tänja lite på gränserna själv åker man väl in i finkan. Så jag låter bli och betalar snällt. Tack snälla skatteverket för att ni åtminstone var så hyggliga att låta mig få pengarna i september och inte lät mig vänta ändå till december. Najs, verligen. 

Anyway, över till det roliga i historien; ny sjal och ny tröja.