Stockholm och hem igen
Gunde klagar på att här är för mycket text som han inte orkar läsa. Latmask.
Åka tåg o åka hem
Imorgon ska jag jobba i Padova och det tar två och en halv timme att åka dit. Jag antar att det tar lika lång tid tillbaka. Fem timmar tåg. Fast det är i och för sig lite skön omväxling från att springa på castingar hela dagen. Jag har laddat upp med ny chicklit som jag lånat av Erica och så får jag ta med mig lite mellanmål. Nästan som när man var liten och åkte på skolutflykt. Haha.
Jag hoppas verkligen att jag kan åka hem en liten runda över helgen, skulle behöva komma hem och ladda batterierna lite, tvätta och sova i min egen säng. Träffa min älskling, mina vänner och min familj. Fira min födelsedag med folk som faktiskt bryr sig.
Venedig
Precis såhär soligt och underbart var Venedig idag. Men mer tänker jag inte berätta nu, sådeså!
(Jag kanske borde börja kalla det här för en bildblogg istället..?)
Venedig imorgon

Bild från: www.epochtimes.se/articles/2007/02/20/11441.html
Supersöndag!
Idag har jag och Marcus hunnit med hur mycket som helst. Vi vaknade redan klockan sju, men bestämde oss för att sova ett par timmar till, så klockan nio gick vi upp och gjorde oss klara för att gå mot stan. Vi gick hela vägen in till Parc Sempione och gick via den in i castellet, som vi redan kollat upp info om på internet. Tydligen är innergården designad av Da Vinci. Sedan gick vi ner till Doumo och kikade lite på utsidan. Man fick inte gå in om man hade linne, urrigning, korta shorts eller för kort kjol. Eftersom solen sken och vi bägge gick i linne bestämde vi oss för att kika på insidan någon annan dag när det är lite sämre väder. Så vi gick upp till metrostationen Cadorna där Marcus fick köpa sig en macka och sedan tillbaka till parken där tjejerna redan väntade. Sol, musik och en tidning. Mys! Efter någon timme joinade Federico oss och när vi tröttnade på solen åkte vi hem till honom där vi käkade McDonald´s och tittade på film. På vägen hem körde vi förbi och kikade på San Siro, Milanos stora fotbollsstadio, och husen där spelarna bor. Hade varit häftigt att se en match på ett så stort ställe, 80 000 åskådare, oh my.
Only in Italy
Tja, hittar man ingen annan parkering kan man göra såhär: parkera på markeringen mitt i en vägkorsning.
Good old days in Tokyo


Turisting





















Första glassen i Barcelona!


(jag tror det är något som är allvarligt fel, orkade inte äta upp och Johi fick hjälpa mig med halva. vad är det som händer med mig?!)
Sedan stod vi kvar på Ramblas och tittade på påskparaden som gick förbi. Lite spännande, men de ser ju ut som några helt andra i de där dräkterna och hättorna...







De stora "vagnarna" har inga hjul utan det är människor under som bär och så går det en man framför som säger till om de behöver gå lite mer åt vänster eller åt höger. Med jämna mellanrum stannade hela tåget så att de kunde vila, men jag skulle tro att de var ganska trötta efteråt ändå.
Planer till tusen!
Mat mat mat
Jag har blivit ganska bra på det där med att slänga ihop mat, är väl inte riktigt Jamie Oliver än kanske, men jag tycker det är jätteroligt! Speciellt att försöka få ihop något nytt varje dag av de aningen begränsade ingredienser jag har i kylskåpet. Det började redan hemma innan jag åkte, då lagade jag och Marcus alltid massor med mat ihop och det är ju svårt att inte bli inspirerad med en sån heting i köket. Haha.
Igår käkade vi en fantastisk trerätters på en restaurang som delägs av Alex vän Xavi. Vi fick en inbjudan att komma och äta alldeles gratis och såklart är vi inte så dumma att vi tackar nej. Det blev en riktigt riktigt trevlig kväll som slutade med att både Xavi och den andre delägaren, kocken jag inte minns namnet på, satt vi vårt bord och snackade om Barcelona och restauranger och allt möjligt.










Man kunde dessutom få massage medan man väntade på sin mat, vad sägs om det, kanske ett koncept de borde köra med i Sverige också?
Spontankväll i Champagnerian
Det blev en trevlig spontankväll igår. Vid femtiden tog vi metron ner till Barcelonetta och gick lite vid stranden och hamnen. Vi hittade ett gäng gatumusikanter som fått storpublik och satte oss ner och lyssnade en stund i solen. De var riktigt bra och skämtade om att de skulle skänka hälften av intäckterna till bygget av Sagrada Familia, och den andra hälften skulle gå till hemlösa barn i sydamerika, som för den delen var deras egna de flesta. Haha.
Sedan var det meningen att vi skulle ta en promenad hem och fixa till oss lite, för att senare gå ut med en vän till Cristina, men på vägen ville hon visa mig en "Champagneria" som låg i området. Det var helt enkelt en port in i ett hus som såg ut som vilken liten spansk café/bar som helst, med undantaget att där trängdes så mycket folk att vissa fick stå utanför på gatan. Poängen var: köper du ett par bocadillos (typiska spanska baguetter med antingen rökt kött, ost eller skinka) får du en flaska cava (spansk champage). Vi skulle egentligen bara titta lite, men när vi står där och precis ska gå kommer det fram en brasiljanare och frågar om vi inte ska hänga med in och dela på en flaska med honom och hans kompis. Efter mycket övertalning bestämmer vi oss för att hänga med. När vi väl pressat oss in fick man stå och försöka göra sig så smal som möjligt så att folk kunde komma fram, men gud vad gott det var med cava och bocadillo! Dessutom visade sig grabbarna vara riktigt trevliga. Så vi hängde med till en annan bar och delade en flaska vin och sen tog vi en promenad genom de gamla kvarteren tills vi kom till "Pizza del Born", som enligt Cristina har de bästa pizzaslizen ever. Så, klockan halv tolv vandrade vi hemåt, glada och mätta med två pizzaslizar, lite citronkaka och glass i magen.
Besök!
Jaaaa!! Johi kommer och hälsar på om nästan exakt två veckor från och med imorgon! Nu blir det till att återuppleva allt det fina från förra året när han var här: äta riktig, hemmagjord, italiensk (eller är den spansk?) glass i gelaterian på Ramblas, slösa bort alla våra 1-euro´s på att spela kloss-spelet och försöka vinna en PSP, dricka chai på Starbucks på Passeig de Gracia när det börjar mörkna och kika på alla som går förbi. Och såklart mysa i Alex kök med en massa folk och god mat och vin och sangria. Förutom det får vi väl grunda några fler fina Barcelona-traditioner. Men Johan: den här gången håller du koll på ditt pass en vecka innan du åker. Jag vill inte få en hjärtinfarkt. Nu har jag varnat dig.
Och för er som undrade blev det någon sorts tigerkaka med kanel och chokladsås till efterrätt. Gott var det.
Nostalgi
(För övrigt hittade jag en movietrailer som får mig att tänka på besök i Florens på den gamla goda tiden, då jag och brudarna satt på en madrass på ett stengolv i en mörk lägenhet i flera dagar och tittade på "Sex and the city" hellre än att faktiskt njuta av vårsolen och italiensk glass. Vilka tider! När den här kommer får vi ladda upp med extra popcorn och Ben & Jerry´s).
Promenix



Jag gick från lägenheten ner till Ramblas, där det bokstavligen kryllade av folk överallt. Nojjig som jag är efter att ha blivit bestulen på både plånbok och kamera på mindre än en månad höll jag så hårt i min väska att mina fingrar blev stela. När jag hade sett samma mysko kille gå efter mig ett tag, för att sedan märka att han stod tätt bakom mig och sen vände sig om och stoppade handen i fickan, varpå jag dessutom inte kunde hitta min mobil, fick jag totalflipp och gick efter honom och frågade om han tagit något av mig. Haha. Stackars kille, han blev helt rädd och sa att jag gärna fick kolla hans fickor. Så det gjorde jag ju såklart. Och självklart hade han inte tagit något. Ajaj. Men det slutade iaf med att vi började prata och han berättade att han pluggade till jurist och själv hade blivit bestulen. Så kan det gå.
På vägen hem fick jag sällskap av en man som kom fram när jag stod vid ett övergångsställe och sa: "I normala fall brukar jag kunna avgöra var folk är ifrån genom att titta på hur dom klär sig, men med dig gick det inte". Det visade sig att han var fotograf och vi gick och snackade hela vägen, om Barcelona och om fotografering och allt möjligt annat. Trevligt.
Ikväll har det flyttat in en Brasiliansk tjej i ett av rummen och nu är vi fyra tjejer inneboende, plus Alex. Så jag är ju knappast ensam. Fast lite ensamt känns det ändå, I wonder why...
Inte helt fel

Det här är utsikten från vår balkong idag. Inte helt fel eller vad? Sooool!
Lyft, svävat, landat.
Alex är inte här, han har hyrt en bil och varit ute på tur i bergen under helgen. Han kommer hem imorgon, men han ringde hit för att prata lite och lät så glad att jag var tillbaka. Det känns skönt och lite skumt att det här faktiskt är lite som ett andra hem, så långt ifrån min lägenhet i Malmö, men det värmer att veta att han är glad att jag är här. Ibland bor man med så skumma människor och på skumma ställen, då är det skönt att veta var man hamnar när man kommer hit iaf. Och så slipper man känna sig ensam.
Nä, nu ska jag inte tråka mer om det här. Imorgon ska Alex plocka upp oss och så ska vi åka en runda med honom och hans bror och kompisar i bilen som han hyrt. Kanske käka någonstans, hänga lite nere på stranden och sen gå till någon bar. Mysigt. Jag hoppas solen skiner, jag har längtat efter lite riktigt fint vårväder i Barcelona. Mmmmm.
Barcelona baby!
Nu är jag hungrig. Dags att promenera hem och laga något gott (och GI-vänligt). Jag får hoppas att jag inte blåser bort på vägen. Får väl knyta ett snöre runt handen som Marcus får hålla i fall i fall.